misssbrightside

Efter att jag skrev inlägget om första pusselbiten så drömde jag en dröm. När jag skrev det inlägget så rev det upp gamla sår och minnen och det gjorde oerhört ont. På natten drömde jag oroliga drömmar om allt möjligt. Mitt i drömmen så dyker just min morfar upp och börjar prata med mig. Jag kommer inte ihåg ett dugg av vad han sa, men bara känslan kändes oerhört trygg och lugnande, som sen gick över i frustration för att jag var tvungen att se honom när jag var på ett mindre bra humör istället för att vara vanliga, positiva jag.. Men han var där i sin blåa skjorta med hängslen och var lika full av bus som han var innan han blev sjuk. Skönt att ajg kommer ihåg honom som den han var innan och inte den han blev efter alla cellgifter och plågor, smal som ett skelett och alldeles kritvit. Vet ni vad han sa bara ett par timmar innan han tog sitt sista andetag? Han vaknade upp ur sin sjuk-sömn och kollade på hela sin familj som satt runt honom och sa med ett leende "Varför sitter ni här för? Jag kommer inte försvinna än på ett tag om ni tror det, så lätt blir ni inte kvitt mig", så var han hela sin sjukdom, aldrig ett enda klagomål utan bara positivt framåtseende.

Tror ni att man kan få "besök" i drömmarna från andra dimensioner eller tror ni bara att det är vårt undermedvetna som spelar oss ett spratt? Jag väljer att tro på besöksteorin, den känns bättre, och det känns onödigt att tänka negativt när man ändå inte kan bevisa om det är sant eller inte.