Bearbetning
Kul blogg jag har.. Mycket dålig uppdatering, i know. Efter mitt lilla bekännande härom dagen så har hjärnan börjat bearbeta allt ännu mer vilket gör att jag går på sparenergi just nu. Ingenting känns kul. jag är oerhört känslig hela tiden och jag börjar nästan gråta oavsett vad..
Imorse höll jag i min telefon, påväg att ringa ett samtal som verkligen behövs. Nämligen att få hjälp, någon utomstående att prata med innan jag går ut med min hemlighet till mina närmaste. Men jag kunde inte... Vad säger man?! Jag vet ju inte om man måste förklara vad man vill ha hjälp för? Ska göra ett nytt försök till morgonen, förhoppningsvis med större resultat...
Min matlust är även som bortblåst.. Jag är inte sugen på nåt, känner lite hunger ibland men den går snabbt över. Mitt självförtroende är som bortblåst, ser mig själv i spegeln och ser verkligen ett spöke, blek och fet.. Orkar inte heller träna nåt speciellt. Min kompisar glider ifrån mig eftersom jag orkar inte bry mig om deras problem. Jag kan ha skämt bort dem mycket genom att alltid ha vart där för dem, men nu när jag behöver det så drar jag mig tillbaka och då tror jag inte riktigt att de förstår varför..
Bläää!!
Imorse höll jag i min telefon, påväg att ringa ett samtal som verkligen behövs. Nämligen att få hjälp, någon utomstående att prata med innan jag går ut med min hemlighet till mina närmaste. Men jag kunde inte... Vad säger man?! Jag vet ju inte om man måste förklara vad man vill ha hjälp för? Ska göra ett nytt försök till morgonen, förhoppningsvis med större resultat...
Min matlust är även som bortblåst.. Jag är inte sugen på nåt, känner lite hunger ibland men den går snabbt över. Mitt självförtroende är som bortblåst, ser mig själv i spegeln och ser verkligen ett spöke, blek och fet.. Orkar inte heller träna nåt speciellt. Min kompisar glider ifrån mig eftersom jag orkar inte bry mig om deras problem. Jag kan ha skämt bort dem mycket genom att alltid ha vart där för dem, men nu när jag behöver det så drar jag mig tillbaka och då tror jag inte riktigt att de förstår varför..
Bläää!!
Kommentarer
Postat av: kakan
Känner igen det där med kompisarna - jag har gjort precis likadant! Ställt upp, funnits till hands och varit dålig på att ta plats själv. Men vad är de för kompisar egentligen, om de inte klarar av en downperiod? Om det bara hänger på dig att ta kontakt? Samtidigt tror jag det är bra att utmana sig själv och inte dra sig tillbaka helt när man mår dåligt. Är det riktiga kompisar ska de klara av att man säger något i stil med "just nu är jag lite nere, jag vill inte prata om det, men vill göra något för att komma ut, så häng med mig på bio" typ. Lycka till med telefonsamtalet! Jag vet att du klarar av det. Och går det inte i dag, så kommer en ny chans i morgon!
Trackback
