misssbrightside

Igår tog min kamp ett steg framåt. Lite släkt var ju här på besök fredag-lördag. På fredag kväll var vi ute och åt chinese, satt och pratade och hade det jättetrevligt..  Fortsatte sen med en mysigt tv-kväll. Igår så gick vi en vända på stan. Nysnö och skönt väder, riktigt mysigt. Blev själv runt tre tiden då jag började göra mig iordning för kvällen.. Hade två tjejer som skulle komma över för lite vin. Så vi köpte lite pizza och drack vin och pratade.. Eftersom jag nyss flyttat så har jag inte riktigt kommit in i någon umgängeskrets än, känner folk, men ingen nära.. Men det här var verkligen vad som behövdes. Vi kom varandra så nära på nåt sätt. Det känns som att jag faktiskt kan börja lita på dem, dröjer nog ett tag innan det blir fullt ut, men det är en jävligt bra början måste jag säga. Vi är även på samma gym så det blir lättare att träna då, skönt.. Behöver verkligen det här, jag behöver få känna mig trygg. Jag behöver nya människor som är villiga att ge av sig själv men ändå villiga att ta emot mina problem. Det här är ju världens chans, den här gången tänker jag vara egoistisk och inte bara vara snäll och hjälpa andra utan faktiskt låta andra hjälpa mig.. Det kanske inte händer än på ett par månader, men det KAN, det finns en möjlighet..


En sak som fick mig att reagera starkt var när en av tjejerna ringde och frågade om de skulle plocka upp mat åt mig med innan de kom. Då sa jag att jag inte var särskilt hungrig och nästan lite illamående. Hon skrek rakt ut "Du måste äta!!!!!! Såhär får du inte hålla på", hon skällde nästan ut mig. Det var som att hon visste att jag knappt ätit nåt på hela veckan. Jag blev så chockad att jag nästan började grina, hon träffade såå rätt utan att ens veta det själv. Det känns iaf väldigt positivt!! Känns som at jag är på rätt spår igen..

Idag ska jag frossa. Bakisdag är frossdag.. Sen börjar två veckor fulla av plugg och stress..